*

Ja, en dag det kanske händer? Jag blir förvånad om du ens bryr dig.
Jag blir också förvånad om du ens kommer hit mer, efter som 'det är så långt'
Det har ju inte hindrat dig förut, ellerhur? Du vill inte träffa mig. Det är det det handlar om.
Det känns som att allt knäcker mig just nu, precis allt. Och speciellt du.
Jag kan klara det andra, men du får mig att gå av helt.


"Och jag skäms för att be och jag skäms för att gråta
Mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta
Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig
Skratta åt det, för då kommer jag kanske över det

Mina vänner säger: "Vakna upp
Och sluta tänk på det"
Men vad vet dom? Nu är nån annan än jag närmare
Livet innan det kunde jag, utan och innan
Jag kunde haft det så för alltid
Men jag föll för dig och du förtjänade en nominering för rollen du spelade.."