RIVER EN VACKER DRÖM

Jag brukar tycka om att åka bil, men idag var väl kanske sju timmar i bil det enda jag inte behövde. Jag är rädd för att trilla tillbaka i gamla banor igen. Jag är rädd för att tänka för mycket.
Jag är helt säker på att jag inte vill, men ändå kommer tankarna tillbaka, HUR är det möjligt?
Allt var ju så bra, jag mådde så bra. Och det var du som fick mig att må så bra. Jag känner ingenting men ändå kan jag inte sluta tänka. HUR är det möjligt? HUR?

Och nu sitter jag här med en skrivande penna som försöker vara speciell
Och jag undrar varför tiden dödar och jag undrar vart jag ska ikväll
Så ta mig iväg till ensamheten
Iväg till hemligheten
och iväg till evigheten
Så långt, så långt från verkligheten

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0